fredag 18 september 2009

.:. Äldsta yngsta .:.


Jag är inte helt nöjd med den här sidan. Den känns lite spretig. Dessutom hade jag inte gjort rent stämpeln tillräckligt bra så när jag stämplade med Versamark-dynan fick jag med svart färg på sidan och, ännu värre, på dynan. Suck. Men jag har lärt mig att göra rent stämplarna bättre. Alltid något.
Men jag gillar att blommorna matchar lilltjejens klänning nästan perfekt.
Jag älskar att jag fått den här historien på papper. Jag gillar att det inte är närbilder. Att man ser hur de ser ut i rummet.
Så allt som allt är det en bra sida. Om än något spretig.
Texten:
Den 2 oktober 2008 fyllde farmor 80 år. Hon är familjens ÄLDSTA medlem. Vi kunde inte åka upp till hennes kalas, men firade henne i efterskott. Vi åt middag, fikade och skojade. Lite extra glad var hon nog för att träffa "lilltjejen", släktens YNGSTA medlem. Farmor berättade om farfars sista kväll i livet. Vi åt då middag hos hennes storasyster och farfar var jätteglad. Han gungade mig och E på sitt ben, och farmor visade hur han gjorde. "Lilltjejen" fick en liten åktur på farmors fot.

torsdag 17 september 2009

.:. Svinga dig fram & tillbaka .:.


En till sida om lilltjejens kärlek till gungan. Fotona är tagna för lite drygt ett år sedan. Då var hon ett och gungan hängde i tvättställningen. Hon gick inte, så på fötterna hade hon tjocksockar i stället för skor. Tiden går fort. Swischar förbi.
Samma upplägg med fyra 4x6-foton. Om man tittar lite noga på de två översta ser det röda huset ut att fortsätta från det ena fotot till det andra. Rena turen, men det ser lite kul ut.

Texten fick plats bakom fotona, på ett blad ur ett "journalingblock". Bakom fotona skymtar ett ljusrosa mönsterpapper. Punchinella, Bazzils just the edge och distress-stickles pyntar till det hela lite.
Rubriken är Basic Greys superfina stickers. Om jag hittade en alfabetsdie som såg ut så skulle jag allvarligt överväga någon av alla diecut-maskiner som finns. Jag skulle kunna använda det på alla sidor. (Så känns det nu i alla fall.) Making memories tiny alphas finns på många sidor nu. Eller... Många av de jag gjort i alla fall...
Lilltjejens mössa och byxor samt gungans färg fick sätta tonen för sidan. Knallorange och mörkt cerise satt som en smäck.

.:. Nyfiken i en strut{s} .:.


Bilderna är tagna på strutsfarmen i Månkarbo. Jag skar ner 4x6-fotona så de passade inuti en Love Elise-ram. Missa inte den nyfikna strutsen som tittar fram till vänster om lilltjejen på övre kortet och mellan tjejen och moster på det nedre. Väldigt roliga kort :-D
En riktigt riktigt enkel sida. Ett fint mönsterpapper, lite bild, lite rubrik och väldigt lite text.

onsdag 16 september 2009

.:. Blång .:.


Det är rätt fantastiskt hur språket utvecklas. Nu, vid två års ålder, pratar lilltjejen massor. Ballonger, som från början kallades "Ballananna" är nu "Blång". När fotot på sidan togs var hon omkring ett och då var det "Nana" om i stort sett allt hon ville ha eller göra.
Mörkbrun bazzil, två smala remsor från en Hambly-overlay, en bit mönsterpapper och en journalingspot. Thickers från American Crafts.

tisdag 15 september 2009

.:. Glassigt .:.


Den här layouten började jag med på Papprika. Jag jobbade i Stockholm en vecka i februari (?) och kollade efter kvällsöppna scrapbutiker inom rimligt avstånd från jobbet, som dessutom hade möjlighet för kunder att komma och scrappa på kvällstid.
Med mig hade jag en liten plastlåda med sax, några pennor, foton och klistriga saker. En mycket liten låda. Jag hade inte plats för mer på tåget och tänkte inte göra något avancerat.
Tjejerna i butiken tyckte att jag var lite lustig som kom ända från Gästrikland till just deras butik. Dessutom utrustad med en bit under minsta möjliga scrap-packning. Men de var väldigt trevliga och hjälpsamma. Jag kan varmt rekommendera ett besök, gärna på kvällen, i affären. Tyvärr har det bara blivit ett besök för mig. Logistiken har hindrat fler. Det är lite för långt helt enkelt...
Jag köpte tre underbara papper från Pink Paislees Sweet cakes collection. Helt underbara! Titeln stansade jag ut på plats, men jag har tyvärr glömt vad alfabetet heter. Någon klokare än jag kanske vet.
På Papprika satte jag i stort sett ihop sidan. Väl hemma häftade jag bollfransen med röda klamrar brevid de metallfärgare från affärshäftapparaten, klistrade fast glasspappret på bakgrunden, skrev texten längs med pappersremsorna (lååångt senare) och hade Glossy Accents på titeln innan jag satte fast den.
Det var riktigt riktigt roligt att scrappa "ute" som omväxling.

.:. Älskar att gunga .:.


Jag gillar att få plats med ett litet gäng foton, och eftersom jag är rätt dålig på att planera i förväg så beställer jag för det mesta mina foton i storleken 10x15 centimeter eller 11x15 centimeter. Tyvärr har jag ingen bra fotoskrivare hemma, det skulle göra storleksanpassning busenkel. Och det är ju mycket lättare, och roligare, att scrappa om man har fler valmöjliheter. I alla fall när det gäller foton och fotoformat.